Dumma hundar

Ja det kan man faktiskt läsa om på den här sajten. En konstig hundsajt med en hel massa felinformation och knasiga rasbeskrivelser, som pga alla fel blivit riktigt underhållande att läsa även om det kanske inte var helt meningen

Tack Natalie för din bloggpost där du delade med dig av ditt ” fynd” och tusen  tack för dagens skratt 

Överst på tronen över dumma hundar tronar den afganska vinthunden, den är tydligen dum som ett bröd, om Berner sennenhunden kan man däremot läsa;

”Denna rashunden har normal intelligens i motsats till andra rashundar.”  och vidare ”Benen är vanligtvis normalt långa.” Så nu vet ni det

Om kelpien kan man läsa  att ” Den  är ganska populär och lätt å snoka upp till salu, den har  stora stå upp öron och benen är vanligtvis långa”, vad menar dom med vanligtvis egentligen ? Har dom korta ben ibland eller

Vidare i kategorin värdelöst vetande  kan man läsa om Sankt bernadshunden «Benedictine» som tydligen blivit kårad till världens tyngsta hund med sina 162 (!) kilo! Till jämförelse väger min stora lilla Berner sennenhund knappa 43 stora ståtliga kilon, eller ska vi säga små ?

En trädgård till bekymmer

Ja vintern håller fortfarande greppet om oss , minusgrader och snö så långt ögat kan se.
Så här ser våran tomt ut i skrivandets stund. Skulle tippa på att till och med bernern skulle kunna kliva över stängslet med lätthet nu men ingen av hundarna gör några som hellst försök på att ta sig ut i djupsnön frivilligt , dom håller sig på verandan och ligger just nu och solar sig tillsamans ( Verandan kör vi nämligen med jämna mellanrum mer eller mindre snöfri med snöfräsararen) så där har dom åtminstonde 70 kvadratmeter snöfritt att boltra sig.
Bra för min del också som kan stå därute och köra lite lydighet dagar när jag inte kommer iväg på hundklubben pga arbete , möten eller ungar som ska köras hit och dit!

Lägger ni märke till att det inte är ett endaste tass avtryck i snön?

Inte ens katten Sarah  som vanligtvis  går på jakt  dagligen ids  att ge sig ut i djupsnön!

Det ska bli ett litet h-vete den dagen allt det här börjar smälta …

Still going strong

Bastian närmar sig 7 år med stormsteg men är still going strong och fortfarande livlig, lekfull och  med benen  fulla av spring , jag hoppas att  det får fortsätta så länge till!

För tyvärr är det ju så att många bernerägare inte får behålla sina hundar särskilt länge, om jag inte minns helt fel nu så ligger medellivslängden för en norsk berner på ynkliga 8 år, så 7 år känns som en kritisk ålder där mycket kan hända.

…Det är med blandade känslor jag  inser att han snart blir ett år äldre…

Apportträning och uppdateringar

Nu börjar uppdateringarna här komma på plats, jag håller på att fräsha upp och byta ut och lägga ut ny information.

Dagens bild blir ännu ett på härligt galna kelpietrollet.
Vi hade en god träningsökt i går kväll, om än inte helt lätt eftersom han var så otroligt het av sig, apporten skulle tuggas på och han överlämnade den inte särskilt fint heller, en av gångerna slängde han den dessutom rakt på min fot ….aaaaj! Men det är mitt fel helt och hållet , allt för länge sedan vi tränande med just apportbocken och då kokar det lätt över i topplocket för den galna när jag plockar fram den. Han vill ju så gärna och gärna allt på en gång !

Bastian fick ingen träning alls i går , bara promenad och en  ordentlig genomborstning , klorna klippta och öron och tassar ansade med saxen så nu  är han fin igen och öronen lättade betraktligt när jag rykt bort allt som växt sig så allt för långt sedan i julas .

To underbare snømenn

Det är väl på tiden med ett livstecken här i bloggen .

Vi lever allihopa och har det bra 

En hektisk förjulstid och en fram till nu fullspäckad Januarimånad   tappade mig helt för krafter vad bloggen gäller.

Hundarna har det också bra, på tok  för lite sökträning har det blivit pga dom enorma snömassorna , faktiskt inte en endaste gång sedan vi skålade in det nya året ,  för det är inte helt lätt att ta sig ut i skogen när snön når dig helt upp till ljumsken . Men kallt och fint är det med soliga dagar och stjärnklara nätter där man bara kan gå utanför dörren och njuta .

Hundarna saknar sina skogs och fjällturer såklart men lider ingen större nöd , vi varvar  lydighet med promenader och lek  i väntan på snösmältningen.

Bästaste sötaste kelpietrollet i världen

Ser du inte att jag är upptagen? Bort med kameran   !

Men herregud hon fattar verkligen inte att vi inte har tid till det här , vi vill ju busa!

Envisa åsnor, inställda flygavgångar och blödande tandkött

Så är julen snart över för den här gången och vi har haft besök av mamma och syrran.

Trevligt för både små och stora och fyrbenta här i huset.

Storm var som vanligt galenpanna  i början . Förstod till en början  inte helt varför soffan var upptagen och stresssade runt för att hitta sin plats i tillvaron  (han brukar ha ena soffan för sig själv i vanliga fall och när den är upptagen blir han rastlös till tusen) men tilslut  föll han  med tid och stunder till ro och katten Sarah som inte heller hon uppförde sig på sitt bästa  slutade med att klättra i den nyinköpta julgranen och hittade tillbaka till sin favoritplats högst uppe i kattträdet där hon som vanligt  låg och trängdes med Sofus så det blev en lugn och skön julkväll med svensk julmat på bordet och många klappar under granen även till dom fyrbenta

Storm fick en ny pipleksak som han i vanlig ordning lyckades döda på ungefär 5 minuter och ett ben som tog honom ytterligare 5 och Bastian lyckades öppna sin julklapp alldeles på egen hand för första gången någonsin. Ibland är det bra att ha en kelpiebror som visar hur saker och ting ska göras

Både jag och Geir har dragit med syrran på flera långa fina turer med hundarna här på fjället. Perfekt vinterväder med lagom mycket snö,  för både oss och hundarna

En av dagarna hittade Bastian slaktavfall efter hjort  och fick demonstera  hur stendöv och envis som en åsna  han kan vara ibland.  Jag var faktiskt tvungen att gå helt fram slänga kopplet runt halsen och bokstavligt talat släpa honom därifrån och jag kan intyga att 45 kilo  envisa berner sennen kilon är tämligen tunga att dra när dom sätter frambenen i backen och stretar emot med allt dom har!  Storm den matgalna kom konstigt nog redan  på första inkallning och struntade sedan helt  i den nyupptäckta festmåltiden och fortsatte turen tillsamans med syrran . Skönt!

Så var det dags för hemresan, som garanterat blev en resa både mamma och syrran sent kommer att glömma även om dom nog gärna vill det. Det snöade kraftigt  och  45 minuter med flyg från Ålesund  till Oslo  blev till hela 11 timmar och syrran var tvungen att flyga därifrån via  Köpenhamn för att  överhuvudtaget komma hem till Stockholm, och mamma som är flygrädd så det räcker och väl så det totalvägrade och la sig in på hotell i Oslo…ja vilken cirkus det blev! Stackarna!

Bastian  ger mig föresten flera gråa hår  just nu . Han har sista dagarna blött endel från tanköttet i underkäken, det borde ha gått över nu , men det blöder så fort han äter något …hmmm… det  kan se ut som en inflamation och tanköttet ser svullet ut, ringde till vetrinären som bad mig vänta i några dagar, kanske lika  så bra att vänta till över nyår? Jag vill inte riskera en groggy och omtöcknad hund på nyårsafton, det är det sista han behöver, han  har det jobbigt nog som det är den dagen på året…

God jul & Gott Nytt år 2009

Fjällhundarna

Det är väl på tiden att jag blåser liv i bloggen igen , eller hur Madelen ?

Har egentligen massor att berätta men inser att jag då hade skrivit en hel avhandling för att få ner allt på papper sedan sist jag skrev härinne så jag ska skona er från det och istället bjuda på  några bilder från  den gångna helgen då vi för en gångs skull delade på oss och drog på var sitt fjäll med hundarna , och flera gånger lär det bli nu när vi äntligen har möjligheten till detta

Jag och Bastian tog oss turen in på Eikrem och gick upp till Rollonhytta för att njuta utsikten och träffa hundfolk  och fika i solskenet på toppen

…och medans vi  var där gick Geir och Storm på en långt mer krävande 4 timmars tur över Emblemsfjellet i till tider både djup och tung snö och med en  mycket brant nedstigning, nemas problemas för en fjällget som Storm förståss!

(Bilderna därifrån är tagna med mobilen)

 

Efterlysning! 1 st Berner sennenhund hjärna

Bastians är nämligen spårlöst försvunnen !

Hundskrället har totalt hjärnsläpp i dessa dagar och den skyldiga är ingen mindre än ja just det , en löptik!

Bastian  vandrar runt som i en dimma, vimsig , glömsk och ofokuserad. På dagarna sitter han som fastnaglad likt  en staty i trädgården och kastar längtansfulla blickar neråt i backen  och på kvällarna sitter han nere i hallen och sjunger och  idag när jag gick ut med soporna och vände ryggen till i fem sekunder vimsade han sig ner på vägen  så Geir fick ge sig iväg efter honom och koppla upp för  inte nog med att  bernerhjärnan är borta, hörseln försvann på köpet den också! Att försöka träna något med ovannämda hund  just nu  blir bara en endaste stor vits

Nu inser jag att hormon sprutorna faktiskt  har fungerat för så här tokig har han inte varit på länge. men jag väljer ändå att inte sätta några fel på honom eftersom jag inte gillade bieffekterna av dessa.  hellre en hund som måste gå kopplad,  som inte vill äta och sitter och sjunger i hallen en vecka eller två än  en som totalt deppar ihop, slutar att leka och som fäller året runt

Storm däremot verkar tämligen opåverkad, visserligen stannar han och luktar lite mer intenst på fläckar än vanligt men vad gör väl det så länge det går att avbryta honom,  i går kväll  när Bastian vimsade runt i mörkret med Geir i hälarna tog jag tillfället i akt och spontantränade lite inkallningar och ställanden på vägen med Storm .  För ett ögonblick helt i början visste han inte helt hur han skulle göra. Stanna hos mig eller hålla koll på var det blev av den trefärgade och husse?  Han  valde att stanna hos mig, laddad till tusen men riktigt duktig,  bortsett från ett par sneda lägganden som jag valde att  inte se eftersom  han faktiskt lät bli  både löptikdoften i  alldeles vägkanten och det faktum att Geir och Bastian försvann i mörkret utan honom.

Jag säger då det , jobbiga  hanhundar  så härligt underbara dom är

Bjuder på en bild från gammelbloggen  eftersom jag sitter på jobbet just nu , hur knasigt jobbig han än är  just nu denna hund, så  har han matmor runt lillfingret med ögon att drukna i och med  en svans som går som en proppeller

Ärthjärnan

Ensamstående

Ja iallafall för en helg och det innebär även  lite tid till  blogging , Geir har nu   kommit fram til Lillehammer och förbereder sig inför Birkebeiner’n och det märks  att man måste styra skutan helt själv för  tiden härhemma räcker liksom inte helt till när man är ensam med barn, hus och hundar och i tillägg ska jobba och övningsköra och även försöka klämma in lite festligheter på lördag.

Dagen idag den kom och försvann . Förmiddagen gick åt till husvask och tvättande , eftermidagen åt  barnens läxor och middagslagning   men jag  har i allafall hunnit med en liten  skogsrunda nu på kvällskvisten, mest för att sträcka på benen och  låta hundarna göra av med lite energi , megavått och tungt att gå  så det blev inte så himla långt. För under en  liten timme i Shanie tempo hinner man nämligen inte inte så långt i skogen, Bastian var å andra sidan på lekhumör idag så Storm fick i gång honom så det blev endel rejsande runt omkring mig även för hans del. ( Storm  har förståss alltid spring i benen  på tur)

Det blir i övrigt även en lugn helg på träningsfronten , jag ska som vanligt  jobba , det är Matfestival i Ålesund och så är det dukat för festligheter. ( Ja ibland  måste man faktiskt  komma ut och umgås även  med ikke hundintresserade  eller hur ?!  ;) )

Slänger in ett par favoritbilder från idag som avslutning på dagens bloggande;

En glad Bastian  som hoppas på en leversnitt eller två 

Storm studerar det jag tror är en fågel uppe i ett träd?