Så är julen snart över för den här gången och vi har haft besök av mamma och syrran.

Trevligt för både små och stora och fyrbenta här i huset.

Storm var som vanligt galenpanna  i början . Förstod till en början  inte helt varför soffan var upptagen och stresssade runt för att hitta sin plats i tillvaron  (han brukar ha ena soffan för sig själv i vanliga fall och när den är upptagen blir han rastlös till tusen) men tilslut  föll han  med tid och stunder till ro och katten Sarah som inte heller hon uppförde sig på sitt bästa  slutade med att klättra i den nyinköpta julgranen och hittade tillbaka till sin favoritplats högst uppe i kattträdet där hon som vanligt  låg och trängdes med Sofus så det blev en lugn och skön julkväll med svensk julmat på bordet och många klappar under granen även till dom fyrbenta

Storm fick en ny pipleksak som han i vanlig ordning lyckades döda på ungefär 5 minuter och ett ben som tog honom ytterligare 5 och Bastian lyckades öppna sin julklapp alldeles på egen hand för första gången någonsin. Ibland är det bra att ha en kelpiebror som visar hur saker och ting ska göras

Både jag och Geir har dragit med syrran på flera långa fina turer med hundarna här på fjället. Perfekt vinterväder med lagom mycket snö,  för både oss och hundarna

En av dagarna hittade Bastian slaktavfall efter hjort  och fick demonstera  hur stendöv och envis som en åsna  han kan vara ibland.  Jag var faktiskt tvungen att gå helt fram slänga kopplet runt halsen och bokstavligt talat släpa honom därifrån och jag kan intyga att 45 kilo  envisa berner sennen kilon är tämligen tunga att dra när dom sätter frambenen i backen och stretar emot med allt dom har!  Storm den matgalna kom konstigt nog redan  på första inkallning och struntade sedan helt  i den nyupptäckta festmåltiden och fortsatte turen tillsamans med syrran . Skönt!

Så var det dags för hemresan, som garanterat blev en resa både mamma och syrran sent kommer att glömma även om dom nog gärna vill det. Det snöade kraftigt  och  45 minuter med flyg från Ålesund  till Oslo  blev till hela 11 timmar och syrran var tvungen att flyga därifrån via  Köpenhamn för att  överhuvudtaget komma hem till Stockholm, och mamma som är flygrädd så det räcker och väl så det totalvägrade och la sig in på hotell i Oslo…ja vilken cirkus det blev! Stackarna!

Bastian  ger mig föresten flera gråa hår  just nu . Han har sista dagarna blött endel från tanköttet i underkäken, det borde ha gått över nu , men det blöder så fort han äter något …hmmm… det  kan se ut som en inflamation och tanköttet ser svullet ut, ringde till vetrinären som bad mig vänta i några dagar, kanske lika  så bra att vänta till över nyår? Jag vill inte riskera en groggy och omtöcknad hund på nyårsafton, det är det sista han behöver, han  har det jobbigt nog som det är den dagen på året…

Det är väl på tiden att jag blåser liv i bloggen igen , eller hur Madelen ?

Har egentligen massor att berätta men inser att jag då hade skrivit en hel avhandling för att få ner allt på papper sedan sist jag skrev härinne så jag ska skona er från det och istället bjuda på  några bilder från  den gångna helgen då vi för en gångs skull delade på oss och drog på var sitt fjäll med hundarna , och flera gånger lär det bli nu när vi äntligen har möjligheten till detta

Jag och Bastian tog oss turen in på Eikrem och gick upp till Rollonhytta för att njuta utsikten och träffa hundfolk  och fika i solskenet på toppen

…och medans vi  var där gick Geir och Storm på en långt mer krävande 4 timmars tur över Emblemsfjellet i till tider både djup och tung snö och med en  mycket brant nedstigning, nemas problemas för en fjällget som Storm förståss!

(Bilderna därifrån är tagna med mobilen)

Bastians är nämligen spårlöst försvunnen !

Hundskrället har totalt hjärnsläpp i dessa dagar och den skyldiga är ingen mindre än ja just det , en löptik!

Bastian  vandrar runt som i en dimma, vimsig , glömsk och ofokuserad. På dagarna sitter han som fastnaglad likt  en staty i trädgården och kastar längtansfulla blickar neråt i backen  och på kvällarna sitter han nere i hallen och sjunger och  idag när jag gick ut med soporna och vände ryggen till i fem sekunder vimsade han sig ner på vägen  så Geir fick ge sig iväg efter honom och koppla upp för  inte nog med att  bernerhjärnan är borta, hörseln försvann på köpet den också! Att försöka träna något med ovannämda hund  just nu  blir bara en endaste stor vits

Nu inser jag att hormon sprutorna faktiskt  har fungerat för så här tokig har han inte varit på länge. men jag väljer ändå att inte sätta några fel på honom eftersom jag inte gillade bieffekterna av dessa.  hellre en hund som måste gå kopplad,  som inte vill äta och sitter och sjunger i hallen en vecka eller två än  en som totalt deppar ihop, slutar att leka och som fäller året runt

Storm däremot verkar tämligen opåverkad, visserligen stannar han och luktar lite mer intenst på fläckar än vanligt men vad gör väl det så länge det går att avbryta honom,  i går kväll  när Bastian vimsade runt i mörkret med Geir i hälarna tog jag tillfället i akt och spontantränade lite inkallningar och ställanden på vägen med Storm .  För ett ögonblick helt i början visste han inte helt hur han skulle göra. Stanna hos mig eller hålla koll på var det blev av den trefärgade och husse?  Han  valde att stanna hos mig, laddad till tusen men riktigt duktig,  bortsett från ett par sneda lägganden som jag valde att  inte se eftersom  han faktiskt lät bli  både löptikdoften i  alldeles vägkanten och det faktum att Geir och Bastian försvann i mörkret utan honom.

Jag säger då det , jobbiga  hanhundar  så härligt underbara dom är

Bjuder på en bild från gammelbloggen  eftersom jag sitter på jobbet just nu , hur knasigt jobbig han än är  just nu denna hund, så  har han matmor runt lillfingret med ögon att drukna i och med  en svans som går som en proppeller

Ärthjärnan

Ja iallafall för en helg och det innebär även  lite tid till  blogging , Geir har nu   kommit fram til Lillehammer och förbereder sig inför Birkebeiner’n och det märks  att man måste styra skutan helt själv för  tiden härhemma räcker liksom inte helt till när man är ensam med barn, hus och hundar och i tillägg ska jobba och övningsköra och även försöka klämma in lite festligheter på lördag.

Dagen idag den kom och försvann . Förmiddagen gick åt till husvask och tvättande , eftermidagen åt  barnens läxor och middagslagning   men jag  har i allafall hunnit med en liten  skogsrunda nu på kvällskvisten, mest för att sträcka på benen och  låta hundarna göra av med lite energi , megavått och tungt att gå  så det blev inte så himla långt. För under en  liten timme i Shanie tempo hinner man nämligen inte inte så långt i skogen, Bastian var å andra sidan på lekhumör idag så Storm fick i gång honom så det blev endel rejsande runt omkring mig även för hans del. ( Storm  har förståss alltid spring i benen  på tur)

Det blir i övrigt även en lugn helg på träningsfronten , jag ska som vanligt  jobba , det är Matfestival i Ålesund och så är det dukat för festligheter. ( Ja ibland  måste man faktiskt  komma ut och umgås även  med ikke hundintresserade  eller hur ?!  ;) )

Slänger in ett par favoritbilder från idag som avslutning på dagens bloggande;

En glad Bastian  som hoppas på en leversnitt eller två 

Storm studerar det jag tror är en fågel uppe i ett träd?

En vanlig morgon hos oss här på Fjellplassen.

Storm är full av energi och  vi ”tränar” med kongen som ska avleveras i  en hink som jag har  ställt upp på ängen

Storm fattar fort hur det ska göras, så länge jag håller  truten och låter honom jobba självständigt…

Bastian är fortfarande nyvaken och utforskar hellre spännande grässtrån på ovannämda äng

Fortfarande nyvaken och hajar inte vad jag vill

Koncenterar sig så det knakar och ser precis ut som Mamma Calista med läppen uppdragen

Bastian älskar kongen  men i någon hink hamnade den aldrig

Det var mer spännande att se  på Storm som rejsade runt   på egen hand

Berner sennen i ett nötskal ?

Så har vi  lagt en strålande och innehållsrik helg bakom oss.

Lördag morgon packade vi bilen  och startade resan upp till Kristiansund  och Atlanterhavsbadet , en tur vi har funderat på länge , men så var det det där  med att pricka in en helg när vi var lediga båda två och nu äntligen klaffade det.  Körde via Molde och krifast och var framme i ett strålande och solfyllt Kristiansund mitt på dagen och medans Geir och barnen badade hela dagen lång så gick  jag i timmesvis gata upp och gata ner  och såg mig runt omkring tillsamans med hundarna. Roligt att komma till en stad där man träffade på hundar och hundägare överallt  och pojkarna uppförde sig fint båda två Massor av miljöträning för lantisarna

Extra roligt var det också att träffa på en äldre dam som  varit kelpieägare i unga dagar och hon blev  upp över öronen  begisterad över Storm, kul  eftersom uppmärksamheten man får när man kommer gåendes med hundarna  uteslutande brukar  riktas mot Bastian.

På hemvägen körde vi en bra omväg  via Atlanterhavsveien och Bud  för att se oss ännu mer omkring och var  hemma på  ett regnigt och mörkt Sunnmöre  mitt i natten, några kronor fattigare men med många  fina timmar bakom oss. Varför turistar man inte oftare i ” närmiljön”…?

Julia hittade en häst i Kristiansundsparken

Barnen konstaterar att dom har blivit för stora…

Medans regnet öser ner härhemma strålade solen på Nordmøre

Atlanterhavsveien går från holme till holme ute i havgapet

Här har vi stannat för femtielfte gången för att Julia vill fotografera djur längs vägen.

Hon har en egen kamera som hon använder flitigt, storasyster somnade i bilen…

Här plockas det fortfarande dagligen fästingar av bernern. Storm har just nu inget skydd alls men det verkar faktiskt göra varken till eller från med tanke på  Frontlinen eftersom han ändå nästan inte får några. Ska prova en period utan, det känns väldigt onödigt att droppa hemskheter i pälsen på honom när det ändå inte tycks ha någon effekt.

Den gångna  veckan har vi hunnit med ett besök på Skodje och fyllt på med preformancefoder i tunnorna härhemma , passade givetvis även på att spana in nya huset till Anne-Marthe  och Thöger och även hälsa på nya franska importen Beatrice, en söt liten aussietik som hunnit bli hela 9 månader innan hon fick sätta  framtassarna på norsk  jord !

En annan dag hade vi husky/malamute  besök och en tredje  tjuvlånade jag härliga border terrierkillen Isak när vi var på tur i blåbärs skogen. Storm leker fantastiskt gott  tillsammans med dessa hundar och i Isak har han nog hittat en vänn för livet .

Bastian stackars har fått sitta lite på sidolinjen i värmen men  han verkar ändå nöjd,  har fått gå långa men  lätta raka spår i skogsterräng  med mikroskopiska korvbitar, mitt i blinken för en  korvälskande berner som egentligen inte är så spårintresserad. i övrigt har vi kört endel lydighet hemma i trädgården bara.

Storm har fått gå  långa blodspår, vilket går strålande. Men allra roligast tycker han ( och jag) utan tvivel att det är att ut och söka och han gör det med bravör, otroligt säker och precis denna lilla killen här och det känns som samtliga sök denna vecka har varit på tok för lätta och korta för honom.   matmor däremot sliter i den jobbiga terrängen och behöver antagligen lätta ett kilo eller två   . Igår gick söket först på grus så ut i  våt tung myrmark, lite skog  och vidare upp en fjällsida , phu ! Nemas problemas för en vältränad fjällget som Storm  som höll ett vansinnigt tempo hela vägen, värre var det för undertecknad att hinna fota sig efter den galne     En endaste  plats stannade han virrade ett ögonblick  och vände ca 2 meter och så tillbaka igen , senare visade det sig att figgen just där själv vänt eftersom  terrängen var  i värsta laget och man ville hitta en alternativ  lättare väg  just där.

Det är precis sånna här dagar man behöver , när man kommer hem till soffan igen och kan sjunka ner och bara känna glädje och  lycka över att allt går så bra  och man ivrar efter nästa träningstillfälle redan där och då !  * Jag har världens bästa kelpietroll*

Nu måste jag bara ta mig i kragen och få tillbaka motivationen när det gäller vanliga spår , och inte minst börja besöka hundklubben mera regelbundet, men räknar med att den biten löser sig när jag får egen bil, inte länge kvar nu  för det är precis den biten som fattas för att kunna börja tävla , dom regelbudna träningarna  så  det blir mer vardag för oss båda två att vara ute bland andra hundekipage som vi inte känner så bra/eller överhuvudtaget)  

Nu är det ungarnas tur , badhuset nästa !

…  är uppskrytt , har just suttit och plockat 10 fästingar på  bernern  och 1 på  kelpien.

 Varför drabbas Bastian så ? Det är ju kelpien som sprätter runt i vattnet och är  den som borde vara  dåligast skyddad?! Bastian skyr ju vatten som pesten så länge han själv får välja, går  stora omvägar runt  minsta lilla vattenpöl och står ensam   kvar i strandkanten och väntar  längtansfullt  när alla andra är ute i vattnet.

Även katterna som också  droppas med frontline får fästingar , känns som bortkastade pengar och med tanke på hur Bastian mådde förra sommaren i Sverige  så känns det inte bra alls  :(

Finns det något annat man kan välja som faktiskt fungerar ? ( Exspot och scalibor  är inte något alternativ för oss)

Så över till problem nr 2.

När man som vi har två hundar är det ju både enkelt och lätt att man drar med sig båda två var man än ska.  Så långt inga problem , så länge dom aktiveras samtidigt eller vi har bilen  med oss för då  ligger dom lugna och fina  antingen båda två eller en i taget i burarna och väntar på sin tur men så var det det här med träning långt från bilen.

Har nyss varit ute och  tränat . Binder upp kelpien och går för att lägga ut   gäng leksaker . No problems. Han sitter visserligen på helspänn och vet precis   vad som väntar men tyst och fin (så länge det inte är snack om sök efter figgar då  kokar det över i topplocket även  för den gale )

Binder upp bernern och går . Pip, gnäll och skäll …  det är något som har byggt sig upp sedan vi fick Storm , bernern gillar INTE läget att behöva vänta på sin tur , och absolut INTE om han ser att vi går iväg med Storm utan honom,  jag har  nu i längre tid försökt efter konstens alla regler  att få bukt med det men hur ? Nu ska ju inte Bastian tävlas  men det är  j-vla irriterande och stör min  ( och antagligen även andras) arbetsro när jag hör honom gnälla i bakgrunden samtidigt som jag ska koncentrera mig om Storm…Någon med flera hundar som har upplevt samma problem ? Hur har ni gjort  med en hund som stressar upp på det här viset ?

Såklart kan jag göra det enkelt för mig och lämna Bastian hemma  men samtisigt så är ju problem till för att lösas .  Han har ju med åren blivit en så himla lugn och fin kille men just den här biten tacklar han dåligt min stora lilla Bastigutt …

Nu ska jag ut och göra något så ovanligt som att gå ut och utställningsträna  i trädgården ,  det är en bit av hunderiet som vi  av olika  anledningart har försummat  totalt   i året som har gått , dags att ta sig  rejält i kragen nu när  uppkörning närmar sig !

Satsar på att jag klarar den och har  redan bokat in  både utställning och hund och hästkurs  i höst   

Idag skriver vi den 25  juli och regnet håller fortfarande i sig.  Semestern är över för denna gång och allt återgår så sakteliga till normalen igen , allt utom min rygg då som har gått i vrånglås alldeles ,  kanske av lata semesterdagar eller   helt tvärtom ( för det  är av någon anledning ständigt någonting att göra när man har semester)  så kanske en kombination av det och  en axel som säger i från  när det blir för mycket  som nu gör att ryggen strejkar,satsar på att det går över fort och gör tills dess som doktorn säger och tar det lungt …eller nåja , idag kunde jag inte låta bli att städa lite härhemma,  för det är rysligt så fort det samlar sig dammråttor  i det här huset , stora som berner sennenvalpar   är dom också ,  jag förstår inte  vad det kan bero på… 

Men jag  har tagit det lungt också , surfat småturer in på nätet och även legat på soffan och läst sida upp och sida ned i boken ”Shantaram” Vilken fantastisk bok det är , svår att lägga i från sig och saken blir ju inte sämre av att den tydligen ska filmatiseras med Jonnhy Depp  i huvudrollen , som jag sjukt gärna vill hinna se i ” Public enimies” by the way men ryggen min tåler knappast dryga 2 timmar i en biostol just nu , än mindre flera timmar i sträck i kontorstolen på jobbet  

Dom fyrbenta springer på fjället med far i huset  skrivandets stund,  och tidigare idag har  jag klickat    positioner med Storm här på vardagsrumsgolvet , duktig pojke så länge jag håller igen på godiset, för duggar godiset lite för tätt blir han vild i blicken och tappar bort sig , fokuset hamnar helt fel  och den gale  gör skäl för sitt namn

Regniga bilder behöver inte vara gråa och tråkiga;

Grönt och frodigt överallt i vår trädgård

…och vått !  

Kompostgaller från valptiden gör nyttan för sig

Vår regnvåta  gräsmatta som behöver klippas…